I helgen var vi en snabbis till Handen för att köpa en ny keps till Samuel,snart kepsväder ju!
Han fick välja själv,och jag är inte förvånad över att han valde en neonorange keps med ett tigermotiv på!
(Samuel ser lite sur ut på kepsbilden,men det är bara för att han inte brukar gilla när jag fotar honom.)
Så klart blev det Happy Meal och jordgubbsmilkshake också.
Vi har också hunnit med en sväng till Lövhagen för att kasta lite sten i vattnet. Fick nästan inte med Samuel hem sedan,han ville aldrig sluta leka med stenarna.
På vägen hem stannade vi till vid Svandammsparken för att mata änderna (och måsarna som man får på köpet).
Igår var Samuel hos Tandis för första gången.
Det började bra...
Vi blev hämtade av en tandsköterska(?),som visade in oss på rummet.
Samuel blev lyrisk över tandläkarstolen och ville genast klättra upp.
Tandsköterskan frågade honom några enkla frågor,om han brukar borsta tänderna själv,om mamma brukar hjälpa till,om han äter godis ibland,osv.
Samuel fick välja en tandborste,valde gul (surprise!!).
Sedan ville hon att Samuel skulle visa hur han gör när han borstar tänderna,han visade.
Sedan fick jag visa hur jag brukar göra.
Därefter fick Samuel låna en liten sådan där liten spegel som de brukar ha när de ska titta på tänderna.
Tandsköterskan frågade om han ville visa sina tänder för henne.
Han var glad och gapade duktigt,hon han räkna tänderna och kika in lite snabbt på dem.
Det var sedan som det gick snett.
Tandsköterskan gick för att hämta tandläkaren,Samuel klättar ner och går bort för att kika på några roliga ''askar'' som stod på ett bord.
Sedan kommer tandsköterskan tillbaka och säger att tandläkaren är på väg.
Då ber jag Samuel att klättra upp i tandläkarstolen igen,han klättar glatt upp.
Under tiden han klättar upp kommer tandläkaren in i rummet,hon säger hej till mig,sedan sätter hon sig med ryggen åt oss och drar på sig ett munskydd samt handskar.
När Samuel satt sig i stolen vänder hon sig om,Samuel får syn på henne,och jag ser hur rädd han blir.
Han är nära på att börja gråta,vänder sig bort,och säger ''Mamma,nu kan vi gå hem''.
Han vägrar titta på henne.
Tandläkaren tar tandborsten och säger att hon vill att han ska gapa.
Samuel kniper igen munnen och börjar böka runt i stolen,utan att ens titta på henne.
Sedan börjar tandläkaren och tandsköterskan att prata i munnen på varandra och försöker få Samuel att gapa.
Då säger jag att han blev rädd för munskyddet. Hallå,halva ansiktet var täckt vid hans första möte med tandläkaren!
Då säger de: ''Nej då,han fick bara vänta lite för länge'' och: ''Nej,han är nog bara lite blyg''.
Jag blev så arg,alltså,om det är någon som känner Samuel,så är det väl JAG,hans mamma.
Jag såg ju hur rädd han blev.
Hon var verkligen usel med barn,den där tandläkaren. Hon kunde väl ha presenterat sig först,och visat honom munskyddet innan hon tog på sig det,berättat vad hon skulle ha det till.
Riktigt dåligt alltså!
Nej,vi kommer inte att gå tillbaka dit något mer.
Hoppas bara att Samuel inte har blivit alldeles för rädd för tandläkare nu!
Ska gå och prata med dem på den nya mottagningen som öppnat,den privata,och förklara läget.
Nu byter vi!
Jag gick själv hos Folktandvården när jag var liten,kommer ihåg vilken tandläkarskräck jag hade.
Tycker fortfarande att det är riktigt obehagligt att gå dit,men det är så klart inget jag kommer att berätta för Samuel,det är inget han ska få bli påverkad av.
Hursom,Samuel öppnade inte munnen,så ja,vi fick gå hem,och komma tillbaka om ett år.
Jag ville absolut inte att de skulle tvinga honom!
Men komma tillbaka dit,det tänker vi inte göra.
Det gick hur bra som helst innan tandläkaren med munskyddet kom,kolla bara på bilden,jätteglad!
